Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ?threat to the peace? är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art.

Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ?threat to the peace? är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art.

Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ?threat to the peace? är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art.

Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ?threat to the peace? är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art.

Max Weber talade om byråkratiseringen av det västerländska samhället som en process tätt sammanknippad med samhällsmoderniseringen och industrialiseringen. Byråkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos härskarna. Denna process återspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmäts individerna som aktörer och hur den byråkratiska processen ännu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktären av ett tillfälligt vapenstillestånd än ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ?snubblar? i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen.

I Norden har humle använts vid ölbryggning sedan vikingatiden. Under historisk tid var öletmer än bara en dryck, det innehöll så mycket kalorier och näringsämnen att det kunde ersättaen hel måltid (Karlsson Strese 2008).Skåne har under historiens gång tillhört både Danmark och Sverige. Vid freden i Roskilde år 1658 blev Skåne svenskt och har varit det sedan dess. Efter freden började Skåne försvenskas och de svenska lantmätarna började framställa kartor över det skånska landskapet. Humle är den enda gröda som historiskt varit lagstadgad att odla i Sverige, även i Danmark har det funnits lagar om humleodling.Detta examensarbete är en studie av lantmäteriakter som bygger på geometriska kartor, där humleodlingar i Skåne mellan åren 1658 och 1758 studerats.

The purpose of this essay is to investigate what kind of motives where behind the long term decisions for the Swedish military defense in 2000 and 2004. This leads to the questions that the essay is meant to answer; 1. Were the motives behind the two decisions for the Swedish military defense of economic character or an adjustment of security and defense policy? 2. Was the parliament united in the two decisions and if they were not, why? 3.

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures.

 Fokus i denna uppsats kommer att ligga på de etniska konflikter som fortfarande pågår mellan de tre folkgrupper och den nya konstitutionen i landet sedan Daytonavtalet undertecknades. Vid krigets slut i Bosnien för ca fjorton år sedan då landet låg i spillror implementerades Daytonavtalet. Daytonavtalets  huvuduppgift var att sluta fred mellan de tre konfliktgrupperna samtidigt se till att landet utvecklas utan att minoriteterna skulle förtryckas. Medan Daytonavtalet lyckades stoppa kriget och uppehålla freden misslyckades den med statens sammanhållning och upprätthållning av en fungerande demokrati.Krisen i Bosnien har inte förändrats sedan krigets slut, de nationalistiska partierna av samtliga tre folkslag blir valda gång på gång, fattigdomen är fortfarande ett faktum och landet är fortfarande beroende av utländsk bistånd. Som det ser ut just nu går Bosnien inte en ljus framtid till mötes.?.

Det finns många faktorer som påverkar hur svårlöst en konflikt är. Vi undersöker en av dem, nämligen skuggnätverken, genom att titta på kausalsambandet mellan skuggnätverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnätverk är en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill säga ekonomiska och politiska länkar som på både lokal och internationell nivå rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnätverkens utbredning i fyra afrikanska länder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft på de ekonomiska, politiska och sociala områdena i respektive länder.

Syftet med studien är att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men även att utifrån Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation såg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevväxling till Oxenstierna angående deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande åren 1643-1648 kommer därefter att analyseras och jämföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar på att både Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nära relation till varandra försämrades något under åren 1643-1648..

AbstractUSA:s biståndspolitik har främst använts strategiskt för att främja nationella intressen. Bi-stånd kan vara ett effektivs sätt för en stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistånd till Israel sedan början av 50-talet då USA:s stora population av judar har skapat ett närmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhållit stora summor i militärt och ekonomiskt bistånd från USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten håller freden med Israel samt att ha en av arabstaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fått mest bistånd från USA.Pakistans geografiska läge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt på grund av hotet från Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska biståndspolitik förklarar vi utifrån realistisk teori inom internationell politik..

Kriget i Tjetjenien utbröt 1994, som en följd av tjetjenernas krav på självständighet. Den tjetjenska sidan karaktäriseras idag av två vitt skilda drag, civilbefolkningens krigströtthet och de islamistiska extremisternas oförtröttliga kamp med terroristiska metoder. Ryssland å andra sidan håller hårt på sin territoriella rätt och situationen är därmed låst.Vi har, i en teorikonsumerande fallstudie, genomfört en analys av konfliktens drivkrafter utifrån den teori om konfliktlösning som kallas conflict resolution. Denna teori betonar vikten av att konflikten kommit in i ett så kallat ripe moment, för att kunna uppnå en lösning. För att freden skall bli bestående, är det av största vikt att de bakomliggande problemen blir lösta.Anledningen till att Tjetjenienkonflikten fortfarande pågår, är att den inte kommit in i ett ripe moment ännu.